Frånvarande men ändå närvarande

Nu var det ett tag sedan som jag hade ro att sätta mej för att skriva ett inlägg. Jag skyller på att jag har varit ute och rest . Detta har ju inte med själva kursen att göra mer än att jag faktiskt gjorde ett bildspel i moviemaker om min resa som jag visade för mitt kollegium på skolan. Musiken till bildspelet är dock "snodd" så jag vet inte om jag kan lägga ut det i bloggen. Jag tänker ändå berätta några rader om min fantastiska utbytes-resa till USA innan jag återgår till kursuppgifterna.
 Bakgrunden till detta är att Swedish-American Institut  i Minneapolis  startade 1999 en syster-stadrelation mellan Minneapolis och Uppsala stad 1999. Flera delegationer från Uppsala har redan besökt Minneapolis sedan dess.

Den 23e oktober bar det alltså av till Amerikat. Vi var en grupp på 15 lärare/skolledare ifrån Uppsala kommun. Jag fick på hos en bildlärare som hette Renee Beer. Vi hade ett fullproppat vecko-program där jag/vi  bla. besökte ca 10 olika skolor, stadsbiblioteket , skolchefen för Minneapolis public schools , medverkade på en studiedag för bildlärare och gjorde en underbar utflykt till de ursprungliga svenskbygderna  i Lindstrom/Scandia area.

Konstnären Ta-Coumba Aiken föreläser för bildlärare.

 Renee arbetade med ett  tillfälligt projektjobb
som facets coordinator vilket betyder fokus på konst, kultur och fortbildning för lärare och studenter. Det var en jättespännande vecka där jag fick stor inblick i det amerikanska skolsystemet. . Att jobba som bildlärare i USA liknade i mångt och mycket vårat jobb

 skyltar med uppmaningar satt uppe på väggarna.

men de hade fortfarande fler bildtimmar per vecka än vad vi har här i Sverige. De bildlärare jag träffade arbetade inte alls med datorer (ingen fortbildning på det området verkade det som). Men tekniklärarna på highschool undervisade i kamerateknik och med  program som I-movie och moviemaker. De hade fina datasalar med mac,  liknande de som konstfack har. Bildlärarna upplevde det ungefär som vi gör här att de teoretiska ämnena hela tiden vinner mer och mer mark.  

 Det var en mycket tydlig struktur i skolans schema. En stor skillnad i schemat är att eleverna inte har några raster ( inte ens de små barnen ). På middleschool ( 11-14 år ) och highschool  hade de ca tre minuter på sig att byta lektionssal och lunchen var bara 30 min. En kraftig ringklocka markerade lektionens start och slut. En rektor förklarade saken med att man nog ville undvika tillfällen då ev. konflikter kunde uppstå. Både lärare och elever hade tre timmar i rad före lunch och två-tre timmar efter lunchen! Så det gällde att vara välplanerad och ha en stor blåsa. Jag upplevde att lärarna var väldigt professionella . Alla måste för övrigt följa samma kursplan och timplan över hela staten Minnesota . Detta gällde alla ämnen. ( ingen frihet i tolkning av läroplanen inte )

Vi avslutade veckan med att bjuda amerikanerna på 

sk "pot-luck" och det kändes riktigt tråkigt att redan 

behöva åka hem. 

Vi var tre lärare som kryddade resan med att ta 4 dagars semester i New York där vi passade på att besöka MOMA och Guggenheim. Det var inte heller så tokigt.